Ja, vi börjar så smått vakna till liv efter en vecka med feber, hosta, snorande och kinkande. Det är inte lätt att vara bebis och sjuk eller att vara förälder till en sådan. Vi har haft det okej ändå, värre saker finns ju, men det är inte helt lätt att ta beslut gällande en sjuk pyttemänniska som inte själv kan förklara hur det känns. Hur tusan ska man veta när det är läkardags eller om det bara gäller att vänta ut det. Svårt med sådana här småttingar, phew.

Samtidigt tycker jag det är rätt bra att Gry får stärka sitt immunförsvar med en riktig förkylning, det är nog faktiskt bra i längden. Men men, nu vill jag snart ut och träffa folk igen, känner mig något isolerad här i lägenheten!





Hej från pluttan, något piggare idag!