Läste någonstans att kring 1 års-åldern kan det vara rätt körigt för barn och de påverkas mycket fysiskt och mentalt. Det märks på Gry, I'll say! Hon är väldigt upp och ner. Ena stunden vill hon leka själv, men två sekunder senare kommer hon krypande och vill bara upp i knät, gosa och sitta nära. Sen bänder hon sig loss och vill ner, NU. Hon äter ibland med glädje, ibland spottar hon maten rätt ut och VÄGRAR öppna munnen. Och då är det exakt samma mat. Igår försökte vi åka lite bil ensamma (vi har inte gjort det så mycket), det gick kanon i 5 minuter, då hon klappade händer och var hur glad som helst, sen som en blixt från klar himmel börjar hon storgråta och jag får i panik hitta närmsta ställe jag kna tvärnita på. Labil, är ett ord som passar pretty good. :) Jag hoppas bara jag kan erbjuda lilla skruttan det hon behöver, så ska vi nog kunna ta oss igenom det här också!